Bergö får bekvämare kyrka med automatisk klockringning
Just nu är en stor del av det som kan rivas ut ur Bergö kyrka utrivet. Av innerväggarna är bara de grova stockarna kvar och där golvet fanns gapar ett hål med stora stenar och cementplintar. Kyrkan genomgår en omfattande renovering, och gudstjänster och förrättningar hålls under tiden i församlingshemmet. I oktober väntas renoveringen bli färdig.
Bergö kyrka kunde i år också fira 200-årsjubileum. Byamännen byggde den äldsta delen på egen hand, utan att ha kopplat in någon arkitekt, åren 1800-02.
- Kyrktvång rådde den tiden, och två från Bergö församling måste ta sig till Malax kyrka varje söndag så länge församlingen inte hade en egen kyrka, förklarar Evert Söderholm, ordförande i kyrkofullmäktige och medlem i renoveringskommittén.
I mitten på 1850-talet blev kyrkan tillbyggd med korsarmarna och koret, och 1928 förhöjdes klocktornet.
Invändigt renoverades kyrkan senast 1965, och vid senaste biskopsvisitation uppmanades församlingen börja lägga undan pengar till en ny renovering. Så skedde, och för att församlingen skulle kunna spara pengar har en mängd sysslor skötts på talko. Exempelvis är kyrkvaktmästaren, Ernst West, anställd bara på deltid, och sju talkoarbetare turas om med att sköta kyrkvärdssysslan vartannat veckoslut.
Det gamla tas till heders
Genom renoveringen ska kyrkan bli varmare och bekvämare, och en rad rustika detaljer som gömts bort vid tidigare ändringar lyfts åter fram. Utomstående hjälp med planeringen har renoveringskommittén fått av arkitekt Carl-Johan Slotte och Museiverket.
- Jag vet inte vad andra tycker, men jag som är förtjust i det gamla är glad åt att det ursprungliga kommer fram på nytt, säger Iris Sjöberg, som känner Bergö kyrka som få andra. Hon har varit i församlingens tjänst i 20 år och rycker då och då in som kyrkvärd och guide.
Till det gamla som kyrkobesökarna på nytt ska kunna beundra hör de handsågade golvplankorna från 1802, som länge varit täckta med klenare brädor. Plankorna, av vilka de mest gedigna är 42 centimeter breda och sex tum tjocka, är just nu bortflyttade för att putsas upp.
- De får inte hyvlas om. Det ska vara gropar i dem så att det syns att de är gamla, säger Helge Haglund, kyrkorådets viceordförande och även han medlem i byggnadskommittén.
Inga dolda hemligheter avslöjades då golvet revs bort, om man inte räknar med den stora ansamlingen av stenar och några kopek. Under tillbyggnaden ska det enligt Evert Söderholm finnas en grav, men av den syns inga spår.
Taket i tillbyggnaden bjöd däremot på en glädjande överraskning - under de nyaste takbräderna fanns en vacker takmålning i blått och guld. Vad den föreställer finns det blott gissningar om - Guds öga, en stjärna, en sol... Målningen ska restaureras och den större av kyrkans två takkronor, gjuten i Malax, ska fästas mitt i den.
Då det nyaste innertaket revs bort
kom den här vackra takmålningen fram.
Sittvänligare bänkar
Kyrkbänkarna, som både haft sprickor och knarrat, finns nu hos snickaren Rolf-Erik West, som ska skarva i sätena och ge ryggstöden en bekvämare lutning.
Stockarna i väggarna är med tanke på sin höga ålder i förvånansvärt bra skick.
- Det är bara några små bitar under fönsstren i nedersta stockvarvet som måste bytas ut, säger Evert Söderholm.
- Kyrkan har varit så dragig att möglet inte fått fäste, tillägger Helge Haglund.
Groplats för mögel ska kyrkan förhoppningsvis inte heller bli hädanefter, trots att ett av huvudsyftena med renoveringen är att isolera den ordentligt. Byggnadskommittén har också varit noga med att ventilationen blir tillräcklig.
Väven på väggarna kommer inte att sättas upp igen, utan de ska som förr i världen prydas av spontade brädor. Färgen kommer dock att vara densamma, en grårosa nyans.
Fönsterbågarna förnyas här och där, men de gamla handblåsta glasen bevaras.
Till ovanligheterna med kyrkan på Bergö hör två altartavlor. Den nyare, som är målad 1919 av Theodor Schalin och föreställer Jesu möte med en samarisk kvinna vid Sykars brunn, förvaras nu i prästgården i väntan på restaurering. Den äldre, Nattvarden, som är både odaterad och osignerad, är övertäckt för att inte skadas av byggnadsmaterial och målarfärg. För några år sedan var det tradition att lyfta ner den nyare altartavlan varje skärtorsdag, och folk som annars inte gick i kyrkan kom då dit för att betrakta den gamla tavlan.
Alla elledningar ska förnyas och likaså ljudanläggningen, den snart 40-åriga värmepannan lyfts ut, pannrummet görs om till förråd och elvärme installeras, bland annat under bänkarna.
Vatten och avlopp ska nu också dras till kyrkan. Iris Sjöberg påpekar att vattenledningen inte bara gör det enklare att diska nattvardskalkar och städa, utan också förbättrar brandsäkerheten.
- Då juniorklubben hade Luciafest i kyrkkan med levande ljus och en massa med barn som hoppade och "trintade" var jag så rädd att kyrkan skulle börja brinna att jag hade ställt en rad med vattenämbaren i farstun. Till all lycka behövde vi inte använda dem, berättar hon.
Toaletter och diskskåp installeras i farstun och sista bänkraden ersätts med klädhyllor på ena sidan och en städskrubb på den andra.
Inredningen i sakristian förnyas också helt. Den får nu fler skåp och hyllor och förses med en separat ingång.
Vidare ska altarrundeln förstoras och orgelläktaren få ett skyddsräcke. Orgeln slutade att fungera strax före renoveringen och är nu hos orgelbyggaren Hans Heinrich för översyn.
Bergö församling har länge hållit sig till manuell ringning, men nu ska det bli möjligt att ringa både automatiskt och manuellt.
Kyrkskepp nästa anskaffning
Något kyrkskepp har Bergö kyrka inte, men väl början till ett, i form av en kyrkskeppsfond.
- Kyrkskeppet är något som folk ofta frågar efter, och förhoppningsvis ska vi så småningom få ett. Vi får börja fundera på det bara renoveringen är klar, säger Iris Sjöberg.
En så gammal kyrka som den på Bergö har naturligtvis många spännande episoder i sin historia. En som Iris Sjöberg brukar berätta om för barn som besöker kyrkan är vapengömman i "tornin", kyrktornet. "Starka prästin" Hedberg lär ha haft ett finger med i vapensmugglingen 1912-1917 och då upplåtit tornet som hemligt lager. Titeln "Starka prästin" begåvades denna präst med därför att han var aktiv på så många områden - han var bland annat en av de drivande krafterna då folkskolan och andelshandeln grundades och var dessutom en hejare på praktiska göromål.
Renoveringen beräknas kosta cirka 470 000 euro. Församlingens besparingar förslår inte till den, men kyrkostyrelsen har utlovat ett bidrag.
Från Vasabladet 9/5-02
Kerstin Nordman, text och foto
eller
Startsidan