För några år sedan började folk förundra sig över att kyrkan i Bergö, byn som länge haft fiske och båtliv som
huvudsaklig utkomst, inte hade något kyrkskepp. Samtidigt som kyrkan renoverades fick den en större donation (*)
som gjorde att den kunde skaffa ett kyrkskepp.
Nu har församlingen skaffat ännu ett skepp, en fälbåt.
- Fälbåten ligger så nära Bergöbornas hjärtan som en båt bara kan. När båtlag for iväg från byarna var skepparen
ofta en Bergöbo, säger Evert Söderholm, ledamot i kyrkorådet på Bergö.
Söderholm har själv hunnit vara med om att både bygga och segla med fälbåt.
Fälbåten hänger i taket längst framme i mötessalen, som brukligt med fören mot talarstolen. Traditionen med kyrkskepp
härstammar från den katolska tiden. När seglare råkade i sjönöd men klarade sig visade de sin tacksamhet med en gåva
till kyrkan. Oftast var denna gåva ett skepp, ett votivskepp. Tacksamhetsgåvan utvecklades sedan till dagens tradition
med kyrkskepp.
- Teologiskt sett är kyrkan ett skepp som tar de troende i hamn, så det passar bra. Och personligen tycker jag att
fälbåten är en viktig symbol för Bergöborna, säger församlingspastor Cay-Håkan Englund.
Mellan 1400- och 1900-talet var fälbåten den mest förekommande båttypen i Kvarkenområdet eftersom den kunde seglas i
isigt vatten tills isen blev så stark att besättningen kunde stiga ur och dra den vidare. Båten byggdes av gran,
ett lätt virke.
Ordet "fälbåt" är en dialektal variant på ordet färdbåt. Som namnet antyder byggdes båten för långa rutter:
Under den tiden när kust- och skärgårdsbyarna hade stapelrättigheter lastades fälbåtarna fulla med tjära,
kol och handsågat virke som såldes direkt till Stockholm. En annan viktig handelsvara var säl.
Det var lönsamt att arbeta på en fälbåt, mest för att det var ganska farligt att resa på isiga och stormiga hav med
en liten farkost.
- Efter kriget for min bror med en fälbåt till Sverige, sedan blev han sjöbevakare. Han fick arbeta ett helt år inom
sjöbevakningen för att tjäna lika mycket som han gjorde på en fälbåtstur, säger Evert Söderholm.
Oftast seglade fem till sju personer med fälbåten och de åkte vanligen iväg i mitten av mars. Då "rajtade" (skeppet
drogs av hästar) de till någon ö långt ute i skärgården där de väntade på ostvinden. Sedan var sjömännen borta tills
de återvände i maj.
Modellbyggaren Håkan Lindberg, som även byggt skeppet i kyrkan, har byggt den detaljrika fälbåten efter ritningen till
en fälbåt som skulle vara 8,5 meter lång i verkligheten.
Modellen är gjord i skala 10:1 och är cirka 85 centimeter lång.
(*) Kyrkskeppet på Bergö donerades i sin helhet av Per-Erik Berglund.
Därför hade församlingen pengar över till den nya fälbåtsminiatyren.
Artikel ur Vasabladet 2004-07-11
Ingela West, text
eller
Startsidan